Var och kikade in hos Mr Harold nyss och fick en fundering kring kränkning.
När blir man kränkt?
Kan man välja att bli det, eller är det när något sker oförberett?
Själv har jag nog bara vid ett tillfälle blivit riktigt kränkt som jag kan plocka fram i minnet på sekunden. Säkert har det varit fler tillfällen, men inget som satt några spår.
Har du Soppläsare blivit kränkt och vad gjorde att du just kände dig "kränkt"?
I tanke och kärlek
-
Det regnar inte just när vi är där, men det syns på den vita lilla nallen
som sitter med ryggen mot stenen att det nog har regnat en hel del tidigare
på ...
9 år sedan
2 kommentarer:
Jag personligen upplever det som en kränkning när staten tar sig rätten att lagra min e-postkorrespondens och göra den tillgänglig så att de kan läsa det jag skrivit i privat förtroende till andra.
Annars känner jag mig kränkt när folk dundrar förbi en på Tranebergsbron i vänsterfilen och sen kastar sig över heldragen linje och tränger sig före i bilkön för att komma upp på Essingeleden. Då skulle en bazooka sitta fint. Storstadskränkning. ;-)
Våldtäkt är kränkning,
när en mamma säger tille en som 10-12 åring 'jag önskar du inte vore född' är kränkning, osv, jo visst har jag bliviy kränkt...
Skicka en kommentar