Hela hjärtat gråter idag...

Lite kris, både här och där...

Lite oro både här och där men jag kan inte sätta fingret på vad det är så nu ska jag försöka få fram det genom att skriva här. Det har liksom känts som lite oro i kroppen. Julen har varit bra och jag är ganska glad men ändå inte. Något som jag absolut aldrig har känt oro för förut är åldern och det slog mig som en stöt genom kroppen av någon slags "ålderskris". Det var inte så att någon sagt något åt mig utan snarare tvärt om den dagen så var det en ganska tilltalande yngre man som förvånat hade gissat att jag var 8 år yngre - alltså 38. Lite generat så tackade jag för komplemangen men det var på kvällen en insikt slog ner i mig om att man snart är 50 år och det går fort som fan. Antagligen för att jag inte bruka bry mig om ålder och åldrandet så var det väl någon insikt som nådde mig.

Kris nr 2 kom igår när jag gjort alla mina räkningar, som var fler än vanligt. Det blev 1500 kr kvar varav dotter ska 570 kr till busskort på dem. Jag har klarat mig på mindre, men det känns så jävla trist nu när jag faktiskt jobbar full tid. Insikt 2 - det kommer inte bli bättre om jag inte sätter fart och öppnar ett företag. Så det är väl det jag får ta tag i....

Kris nr 3 är att jag fick ringa och boka av tandläkartiden eftersom det inte räcker till det denna månaden. Det funkar att gå med ett stort hål i tanden och jag har ju inte värk, men det känns skit att inte ha råd till det.

Kris nr 4 jag borde sälja bilen. Egentligen kan jag inte köra med den om jag inte köper nya däck. Men den prioriteringen ligger lägre. Alltså, jag kan ju sälja bilen och lösa tandläkaren och få lite mer pengar denna månaden, men klarar jag av att vara utan bil? Egentligen kör jag inte så mycket men ibland är det ju nödvändigt då jag ska till föräldrar, handla och köra dotter på matcher osv....

Kris nr 5 jag har förpuppat mig. Jag har inte varit ute på evigheter. Känner att jag flyr in i jobbet och tycker det är skönt att vara där för då behöver jag ju inte ut på annat. Hur sunt är det?

Det är väl detta som trycker mig och egentligen är det ju inte så farligt nu när jag har skrivit ner det. En månad och allt kanske är löst förutom att jag är en månad äldre *ler* Just nu lever jag inte "här och nu" jag tar inte vara på de små sakerna varje dag - skärpning soppmor!

Helvete

Ledig idag och vi sitter och äter frukostlunch och så bara får jag något hårt i munnen och tror att det är en liten äggskalsbit. Näää det var det INTE. Det var en bit av en kindtand - H E L V E T E!!Om det varit en kola eller något så kunde förbannat mig över att jag varit så dum men nu åt jag bara ett kokt ägg. Suck och stånk vilken oro detta innebär. Vittrar tänderna sönder bara sådär? Jag har ju inte varit hos tandläkaren på minst 4 år och jag har varit väldigt noga med tänderna för att jag just vetat att jag absolut inte har råd med det. Lagom nu till första lönen *suck*

Pungspark

...

Nu gäller det...

... att gör "att-göra-lista" om man ska ro hem detta till den 23e. Idag tvingade jag mig upp på vinden och hämtade ner så mycket som jag kunde ta i ett lass för jag tänkte inte gå fler gånger och det gick faktiskt riktigt bra. Kvar blev endast två kartonger och jag tror inte tjejerna märker vad som fattas eller som jag lämnade. Fick t o m med mig bocken ;)

Nu ska jag sätta mig och skriva listor på vad som ska göras, handlas, bakas osv så jag inte glömmer något. Jag brukar alltid baka bröd till en mängd vänner och några får jag nog baka även i år. I morgon ska jag sätta fart, för jag tror jag är ledig på dagen iaf.

Granen....fan vad jag tycker det är jobbigt. Kastade ut en liten vink idag om att jag gärna skulle vilja att någon kom hem med en så jag kan ju hoppas på det.

Nu ska jag sätta mig i köket och skriva listor och hoppas att jag inte glömmer något...

Blir man gladare - NEJ

"Angående avtalet med Ljusdals kommun och betygen
MiROi har nu tagit kontakt med Skolinspektionen för att reda ut begreppen i den här frågan.
Bakgrunden är egentligen enkel.
MiROi har idag ca 10 000 elever per år. Vi har avtal med ett 40-tal kommuner och deras kommunala vuxenutbildningar. I dessa fall är det den kommunen som skriver ut betyg för våra elever, och här finns inga problem. Det avtal som knutits med Ljusdals kommun är för de elever som vill läsa hos MiROi från en kommun där vi inte har ett avtal, vilket är ca 1.5 procent av alla våra elever. Då vår affärsidé är inriktad på individens valfrihet, erbjuder vi alltså våra kurser även i kommuner där vi inte har avtal, men här får eleven själv bekosta sin utbildning. För att dessa elever skall kunna få ett betyg har avtalet med Ljusdals kommun slutits (Ljusdal har sedan tradition varit ett av våra största utbildningscentra). Detta är samma utbildning oavsett vilken kommun man är bosatt i.
Om detta nu är fel, så har både vi och Ljusdals kommun agerat i ömsesidigt god tro. Vi har förutsatt att myndigheten skriver korrekta avtal.
Alla som fått betyg via Ljusdal har rätteligen prövats efter alla konstens regler och behöver inte känna att man ”köpt” några betyg. Den enda skillnaden är att det inte är hemkommunen som utfärdat betygen. Kunskapen är densamma och betygen är fullt giltiga
Samarbeten liknande det MiROi har med Ljusdals kommun är inget unikt utan förekommer mellan ett flertal andra stora utbildningsföretag och kommuner ute i landet. Att sådana samarbeten kommit till stånd kan ha sitt ursprung i att utbildningsföretaget Hermods givits ensamrätt bland alla utbildningsföretag (monopol), att på egen hand, utan inblandning av någon kommun, utfärda betyg. Denna ensamrätt är något som uppenbarligen står i strid med EG-rättens konkurrensregler.
Sedan kan man även diskutera rättvisan i betygssättningssystemet. En fristående gymnasieskola får utfärda betyg för en gymnasieelev, men inte för en vuxen elev trots att han läser exakt samma kurs med samma lärare, i samma lokal.
MiROi vill skapa möjligheter för alla att studera med den nya tekniken och vi upplever nog att det är regelverket som inte hängt med. Vi vill skapa flexibilitet i hög kvalitativ utbildning.
Vi följer skolverkets kursplaner och bedömningsgrunder. Vi svarar upp till alla normer och krav som regelverket ställer. Vi har kompetenta och behöriga lärare och de som avslutat våra utbildningar har lika hög kunskapsnivå som i vilken annan skola eller hos vilken annan utbildningsanordnare.
Men, låt oss reda ut detta en gång för alla med skolinspektionen.
Vi återkommer i ärendet.
Jan Aspvik
VD"

Hon kommer hem igen

Någon julstämning har jag inte. Vi har redan tjuvstartat och kokt en skinka som redan är slut och visst är stjärnor och stakar på plats MEN sen då. Julsakerna på vinden? När, måste vi, ska vi hoppa över det i år? Det är frågor som ligger aktiva just nu. Jag har absolut ingen lust till något ...egentligen. Men den ordentliga mamman skulle ju aldrig låta det ske. Så, jag får väl upp och hämta ner sakerna. Jag har heller inte köpt en enda julklapp och jag får lön dagen före julafton så det blir som förra året då jag sprang och hämtade allt jag lagt undan. MEN så tittar jag ut och det snöar - fasen vad mysigt.

Det som är dagens glädjeämne är att min stora dotter ringde idag och sa att hon tänker flytta hem igen. Kan inte förklara hur bra det kändes, men också så spred sig en olust hur vi nu ska få till detta på bästa sätt. Jag kunde inte i min vildaste fantasi tro att det skulle ske hon har ju bott själv i ett år nu då pappan lyst med sin frånvaro. Det viktiga är att hon kommer hem och att vi får en bra relation igen men den där olustkänslan rör även att mitt liv skuffas undan igen. Ut i vardagsrummet bär det och min egna vrå försvinner. Det är bara för er jag erkänner att det känns en smula olustigt för det skäms jag nästan för att jag tänker. Det har varit så lugnt i vårt hem och jag har trivts med att ha ett eget rum. När jag väl fick det så förstod jag hur mycket man egentligen behöver det som vuxen människa. Men, men...jag ÄR överlycklig över att hon kommer hem igen och jag hoppas att en ny tid ska göra att vi ändligen kommer överens, men jag är livrädd över att misslyckas igen.

En annan positiv sak som hände idag var att en fd kund ringde och frågade om jag ville ha ett väldigt fint uppdrag. Mycket tid ska till då och det känns nästan övermäktigt just nu MEN vi skulle träffas efter jul och då skulle det presenteras för mig. Pengar behövs ju om inte annat och det känns väldigt bra att bli bekräftad över att man är bra på något som jag egentligen blev tvungen att lämna...

Idag har jag även ringt massa samtal angående mitt betyg och på något sätt så ska jag ha ett betyg utskrivet av någon annan är Ljusdal. Det är ju fan inte klokt att sitta med ett toppbetyg som saknar värde...

Har jag några soppläsare kvar?

Suprise

Snacka om snuvad på konfekten

Mina öron surrar när jag hör på radion idag om Ljusdal kommun som sålt betyg till utbildningsföretaget Miroi. När jag kommer hem söker jag och kan där läsa om hur de sålt betyg för 150 kr per betyg. Många uttalar sig hur fel detta är MEN ingen och då menar jag INGEN talar om hur det blir med de underskrivna betygen. Det finns ju en människa bakom varje betyg och naturligtvis är jag en av dem. Fy faaaaaan!!!!!!!!!!!!!!!!

Det låter som man fått betygen för 150 kr. Inte att det faktiskt har skett en utbildning som är av lika stort värde som just andra utbildningar som tydligen har aktorisation att sätta betyg. Varför i helvete kollade jag inte detta soppläsare?!!!!

Här har jag verkligen lagt ner min själ på att få fina betyg och jag har ju studerat som en galning för att få MVG och jag slutade ju min rad med full pott och jag kan lova att det inte var lätt eller att jag lättvinnligt fått dessa betyg snarare tvärt om om jag jämnför med övriga utbildningar och arbetskamrater som studerar.

Fy fan vad ruttet att det betyg som hänger på kylskåpet inte är värt något mer än 150 kr. Jag bara undrar hur fan det kommer sig att både kommun och Arbetsförmedling inte har detta under kontroll när de upphandlar utbildning?

Fy fan vad ruttet det känns. Mitt fina betyg som jag hängt på kylskåpet för att jag var så stolt över min insats försvann med en jävla mening idag via radion.

Jag bara undrar om någon tänker sig ett ansvar för oss som verkligen pluggat och med tron på att man fullföljt en utbildning.

Tänk att jag avskyr AVSKYR avskyr....avskyr myndigheter!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Kan någon göra något rätt någon gång?

Nu vet jag en sak

Jag ska aldrig lämna över ansvaret på mina barn att bestämma vad som är bäst för mig, när jag blir gamal.

Tänkte inte på det...

Allt eller inget

Usch, vilken skitdag!!! Kallt, grått och tydligen ledig. Ett fönster till putsat och en stjärna till har fått ta plats. Jag är DEPPIG! *suck*

Huttrade och frös så jag fick ta ett varmt bad. Låg där och funderade på att jag tydligen har halkat av den väg som var så behaglig och njutningsfull. Jag är på någon jävla avfart igen och jag är själv IGEN. Nädå, självvalt men nu är jag deppig, håglös och tycker väldigt synd om mig själv. Varför kräver jag så mycket? Varför måste precis ALLT vara bra för att jag ska fungera i tvåsamhet? Jag är ta mig tusan helt sjuk i huvudet eller inte. Jag kan bara inte nöja mig med nästan bra.

Jag vill ha ett självständigt liv, skratta, ha kul och så ska allt annat flyta med. Framförallt vill jag ha sex och det på ett okomplicerat roligt sätt. *suck*

Nu sitter jag här och har verkligen skitkul, kan inte ens dra på munnen. Hur kul är det? Men det var ju så jag ville ha det. Allt eller inget. Jag får ta mig tusan föruttna eller ha så jävla kul själv eftersom det är så viktigt.

Hur ska jag få upp mungiporna? Det var det jag funderade på i badet. Hur ska jag göra denna gången? Hur? Jag känner mig just nu ensamast i världen. Just nu skulle jag behöva en varm, go famn och någon som fick mig skratta igen.

*suck* lika bra att göra allt tråkigt först som t ex göra av med de slantar som finns på kontot och fylla kylskåpet. Att handla är fööööör tråkigt. Det får bli citygross idag eftersom jag snart ska hämta dotter från träningen.

Kan du soppläsare pigga upp mig ta jag gärna emot all peppning....