lördag 28 februari 2009

Damen från Esfahan


Signar N Bengtsson, Damen från Esfahan 2007.

torsdag 26 februari 2009

Det "delades" redan i början av 1900-talet

Före folkbibliotekens öppnande så bok-delades det för fullt. De som hade böcker delade med sig och böcker blev i en del socknar och byar sönderlästa med tiden. Var det dåtidens "delare" för inte fick upphovsmännen betalt för varje människa som läste böcker då. Att läsa och med skolbibliotekens framfart och öppnandet av bibliotek gjorde att människor törstade efter att läsa, böckerna var till för alla och det lånades. Gjorde detta att författarna inte fick betalt?

NEJ. Det gjorde att människor tog till sig kultur och det skapades ett nytt behov hos oss. De som har haft råd att köpa böcker har gjort det och de som lånat på bibliotek har även köpt böcker. Bokindustrin har väl bara ökat. Idag kan vi köpa billigare böcker i form av pocket, har det gjort att vi inte köper inbundna böcker? NEJ. Vi köper böcker rätt att vi kan gå och låna dem gratis på biblioteken OCH att sprida kultur gratis gör inte att vi inte köper böcker för att lagra dem hemma och äga dem.

Likaså är det med dagens musik som laddas ned. Vi laddar ner musik, förlustar oss och när det är något vi gillar går vi och köper CD eller kanske vi går på konsert. Dagens teknik gör att musiken sprids och kulturen blir tillgänglig för gemene man. Vi kan lyssna och välja och vårt musikutbud ökar och de som skapar musik bör vara tacksamma för varje nedladdning för det sprider deras musik som kommer att gynna dem.

Att skapa lagar mot spridning av kultur och teknik är ett hot mot varje fri människa och ett hot mot demokratin. Dagens människor vill inte bli olagliga i sitt sätt att ta till sig information, kultur och ny teknik - ingen kommer att kunna stoppa detta. Branschen måste se utvecklingen med andra ögon för i slutet vill alla bara ta del av kulturen och det måste ligga upphovsmannen tillgodo.

Större yta tack

Jag trivs att bo i lägenhet och idag är första gången jag saknar att bo på större yta. Det är inte klokt vad jag är slarvig. Förra gången jag skulle sy så tog det några dagar före jag hittade alla delar till symaskinen. Vad händer idag, samma sak är borta igen OCH jag lade inte tillbaka den på det ställe jag hittade den förra gången - aaaaaaaaaaaaaahhhhhhhhhhh jag hatar när det är så här.

För första gången vill jag ha större yta att röra mig på så att jag kunde ha min symaskin uppe, mina målarsaker, mina fina handgjorda papper, mina verktyg JAG VILL HA DE TILLGÄNGLIGA i ett eget rum så det inte blir ett jävla letande varje gång jag ska göra något.

onsdag 25 februari 2009

Feel good

En må-bra-känsla har hittat mig idag. Ingenting speciellt har hänt utan jag känner bara ett lugn i kroppen. Det är nog den där PMSen som försvunnit och att jag inte känner mig pressad längre.

Dejten håller sig på avstånd och det känns bra. Ibland är väl det meningen att man ska göra små avstickare som man egentligen vet är fel men som för stunden kan kännas meningsfulla.

En kompis och jag har varit ute och handlat lite och jag har äntligen hittat födelsedagspresent åt dotra som jag vet hon kommer gilla. Nu ska jag bara kunna hålla mig så att jag inte berättar =))

Musik...musik är underbart och ljudet hamnar som bumull i mig. Jag kan verkligen åka med känslomässigt i musik, nästan så jag själv tycker jag är FÖR mycket. Just nu är det väldigt skön musik som ljuder och jag går här och bara mår bra. Nu ska jag städa och plocka i ordning i mystakt, det har nog aldrig hänt. Annars brukar jag ha rock på och swicha fram istället *s*

Min minsta dotter fyller 15 år....det är inte klokt vad tiden går fort... man kan säga att jag fixade det .... snart...om kanske tre år. Jag är snart där. Idag mår jag bra - herregud..... Jag skulle vilja ta hela världen med kärlek. Stora ord? Kanske...men jag har ganska mycket att ge när jag mår så här bra.

Nu ska jag tömma glas-kross-förådet och gå ner med i glasåtervinningen....hmmm

tisdag 24 februari 2009

Grattis

Men visst är det kul att hon äntligen får gifta sig...om över ett år. Herregud hur är detta möjligt i dagens Sverige? Jag har aldrig tagit ställning till om jag är för eller mot monarkin utan bara har åsikter. Visst är det säkert bra för Sverige och att kungaparet har gjort bra representation för oss men å andra sidan kanske någon annan hade gjort ett lika bra jobb...

Jag har hela tiden tyckt att Victoria fått utstå mycket och hon trillade ju emellan för några år sedan och inte klarade pressen som det blev på henne. Ja, jag tycker synd om henne.

Att hon nu ska få gifta sig och att regeringen och pappan ska godkänna detta är tillräckligt för att jag ska förkasta det hela. Hur kan vi tillåta detta i ett jämställt, modernt Sverige som ska ge bra signaler ut i världen om självständighet, demokrati osv ...

Ang Daniel så är det väl på tiden att de får in nya gener i familjen med tanke på både det ena och andra. Han pratade mycket bra i radion. Däremot kan jag för mitt liv inte förstå att Drottning Silvia inte lärt sig prata utan brytning - det är ju nästan patetiskt att vi kräver detta på andra håll i samhället men när det gäller dem som har alla förutstättningar för att just lyckas med detta OCH borde som Sveriges främsta dam arbetat med detta.

Hörde att Daniel inte kan vara entreprenör när han blivit prins mm utan de på radion förutsatte att han skulle lägga allt sådant åt sidan. Då är min fråga.... ska han bara vara bredvid...hemmapappa så småning om....bara vara prins...

Idag kan jag önska dem all lycka och jag menar det verkligen. Jag tycker bara det är synd att de inte får vara vanliga och odla sin kärlek i ett jämställt, demokratiskt Sverige år 2009.

Jag är redan trött för tänk att vi ska höra spekulationer, tidningar, nyheter...historier i ett och ett halvt år...man kommer ju nästan kräkas på det....

Liten tant på fel plats

Jag väntade en dag extra med att hämta bilen på verkstaden. När jag väl kom dit och han började berätta vad de gjort UTÖVER det som stod i besiktningsanmärkningen satte jag fingrarna i öronen. Han skrattade gott och trode inte att jag menade allvar, jag vill inte höra sa jag för jag har inte en krona mer än vad vi kommit överens om och därmed punkt. När jag lyssnat i alla fall så skulle det kosta 800 kr extra OCH det finns inte för mig just nu då jag redan lagt ut 2700 kr på bilskrället och det på en månad. Alltså jag har sålt, trixat och fixat för att få ihop de jävla pengarna till bilskrället.

Nu kanske du tycker att jag kan vara utan bil och det skulle jag gärna vara om det inte vore för jobbet för de vägrar ju av någon anledning mig vara i stan, så jag måste köra och det går inte bussar på helger och kvällar OCH jag har inte tänkt bli beroende av någon som ska hämta mig - det händer inte. Så vad göra? Jag föreslår något olämpligt (haha..inte sexuella tjänster om nu någon skulle få tanken) utan något mer papperslöst, så nu är allt fixat och det blev 200 kr mer än vad jag räknat med och det får väl gå. Den gick även genom ombesiktningen, så nu kan jag förhoppningsvis köra ett år till.

På fredag är det kalas och nu har jag även varit och handlat det som ska bjudas på. Det är inte klokt vad jag har fixat pengar denna månaden, jag är nästan impad av mig själv. Nu återstår bara ett paket och.......städning. Känner jag mig så väntar jag med detta tills dagen före så jag kan stressa ordentligt, det är då jag lever och får saker gjorda. Men lite har jag ju bättrat mig eftersom jag har det ätbara klart och även har varit och beställt tårtor mm. Xet skulle betala tårtan och eftersom han inte lär baka, så beställde jag lite annat också =))

Liten tant på fel plats var en liten krökt dam med käpp (observera inte rollator och det är ju ovanligt i dessa rollatortider) Mitt på stora vägen vid en rondell stod hon och hade jag kunnat stannat så hade jag nog gjort det och kört henne. Men det roliga var när jag tittade i backspegeln och då såg jag silluetten av henne och hon sprang över vägen nästan som på reklamfilm eller tecknat... Vist är det härligt när de är företagsamma *s* Det borde ju gå bussar som slussade dem till köpcentrumen... eller det kanske finns...

Nu är det lika bra att jag diskar lite...liten mamma är på väg MED rollator.

Pjjuuuhhh vilken röst...vilken man...

måndag 23 februari 2009

söndag 22 februari 2009

Mitt lilla hjärta

Eftersom jag mått som jag gjort de senaste dagarna hade jag inte stora förhoppningar för dagen heller. Vi körde och hämtade stora dottern och var och handlade lite på vägen hem. Vi hade det riktigt trevligt. Vi har alla varit i köket och det var riktigt roligt att laga mat. Vi pratade massor och jag fick höra det hon ville berätta om sin resa osv.

Det bästa av allt och som bevisar att hon ville göra mig glad är att hon kom med en CD-skiva och sa att hon bränt ner musik som hon trode jag gillade. Hon hade ansträngt sig för att göra mig glad OCH det kändes som en vändning. Förut hade vi musiken ihop som en gemensam länk men sedan bröt hon allt och lyssnade bara på sådant hon visste att jag fick hjärnsläpp av... Denna CD var jättebra och hon hade plockat ihop musik som jag verkligen gillade OCH som hon egentligen inte visste om att jag gillade. Jag blev hur glad som helst, detta kommer gå framåt och vi kommer hitta tillbaka.... Det värmer i hjärtat och jag har otroligt mycket kärlek till henne.

Har kommit på en annan sak också. Det var igår när min väninna berättade om en händelse med en vän till henne som inte gick så bra... Då säger hon "hon visste inte vilken vän hon hade fått - jag hade gjort allt för henne" De där orden landande fint i mig. Det är nog här skon klämmer för mig. Jag kan inte släppa tanken på att "han" inte ger mig en chans att visa att jag är en sann vän....

Hoppas din helg varit bra du soppläsare!

Söndag

PMS och det med besked. Har kommit i svacka som heter duga. Efter veckans stress med tenta och pengar och allt annat, gick luften ur. Klarade ju både tenta och pengar men sedan kände jag mig som en disktrasa, så trött och deppig. Visst piggade det upp med tjejträff i torsdags kväll men när jag kom hem somnade jag som en stock och fredagen gick i samma zombistadie. Kroppen hänger liksom inte med och PMS uppe på det var det ganska lätt att stänga av telefonen och dra filten över huvudet.

Att ha mina glada vänner är guld värt men att jag trasslar i dejter är bara för jobbigt, så nu har jag avstyrt det mesta så jag kan gå vidare. Det är ingen ide att ha ett förhållande som man egentligen vet inte är det man vill ha bara för att få lite beröring, närhet och uppmärksamhet. Nej, skärpning!!!

Nu ska jag räta upp livet igen så jag kommer på rätt spår och tänka lite på vad det är jag ska uträtta för mig för att komma lite längre vad det är jag vill uppnå.

Nu ska jag hämta den stora dottern och vi ska tillsammans laga söndagsmat och förhoppningsvis ha en trevlig söndag.

lördag 21 februari 2009

Det brinner


Foto Mattias Mattisson
Det brinner på Trossö, centrala Karlskrona som är avspärrat. Sydöstran länk finns här

fredag 20 februari 2009

Saknar att kuddprata...

onsdag 18 februari 2009

Störd

Nu måste jag skriva här så jag kan få av mig det för jag ÄR störd. Jag är elak, jag är faktiskt det fast inte många tror det. Just nu känner jag mig sådan och jag är även irriterad. Dagen är vigd för studier och jag har förklarat för de i min omgivning att jag inte är pratbar förrän i morgon efter tentan. De flesta t o m min dotter ställer upp på detta och tassar omkring och pratar inte mer än nödvändigt. Vad händer. Dejten förstår nog ingenting. Han ringer och jag knäpper av. Han sms:ar och jag svarar inte. Telefonen måste jag ha på eftersom dotter är bortrest och om de ringer från jobbet. Satan vad jag blir störd!!!!!!!! Jag vill inte ha någon som klistrar sig fast på mig och helst inte då när jag förklarat hur läget är. Jag vill inte ha daglig kontakt, jag vill inte precis veta vad han gör. Jag vill känna distans och man hinner ju inte sakna om man har ständig kontakt. Han vet inte vad han gör. För det är just detta som tar strypgrepp om mig och jag drar mig undan. Nu har jag nog fått ur mig detta så nu tillbaka till ...lagar och förordningar *ghaaa*

tisdag 17 februari 2009

Helt frisk

Vånda...igen...hur dum är jag som inte läst mer och nu är jag där igen med ångest om att inte klara tentan igen. Nu är det en sjuveckorskurs som jag ska tenta av och jag har inte lagt ner en vecka samanlagt tror jag. *suck* Men vad kan hända? Jag får tenta om och det är ju inte så farligt egentligen, bara otroligt tråkigt och så kommer jag ju efter med de andra ämnerna som jag läser samtidigt. Nåväl, kanske jag kommer igenom med G i alla fall rätt att jag blandar ihop gröt och välling just nu verkar det som.

Något som är bra är att mina annonser har sålt fantastiskt bra så nu har jag kunnat fylla på både mobil, matförådet, skickat pengar till dotra och har 500 kr över - lysande =) Reparationerna på bilen som slutade på 2700 är också ur världen så jag är med andra ord över ytan igen.

Kärringen på övervåningen är antagligen full igen för det hörs fyllesnack och dansbandsmusik... hur kul är det på en skala?

Stora dottern har fått åka till pojkvännen 50 mil norrut och mamman har klippt navelsträngen. Hon ska åka hem själv och jag är faktiskt lugn, inte mycket jag kan göra.... Jo, jag satte ju in lite extra pengar till henne och så får jag väl sätta in lite till samma dag hon ska åka så hon kan äta på vägen ner för det kan jag tänka mig att hon inte tänkt på.

Nu har jag surplat i mig det heta ingefärs/vitlöksvattnet och jag tror jag ska krypa ner och sova så att jag kan upp tidigt i morgon och känna att jag är frisk, kan allt jag gått igenom idag, är lugn som en filbunke, ingen mobil som stör och med ett flyt på morgondagens igenomgång.

Kärleken går dit den vill - inte dit den borde

Jodå, han är kvar dejten. Jag har tagit det coolt och väntar att jag ska känna och visst känns det. Men det är konstigt att det inte känns mer. Han uppfyller väl det jag tänkt och önskat MEN ändå är jag inte kär, sådär så det bubblar i kroppen. Min lilla dotter har förmanat mig att "hänga kvar" för hon tycker han är OK. Hon var rolig och nästan skällde på mig för att hon tycker han är gullig som skickar blombud och har även bl a det med sig när han kommer. Det känns väl bra för henne och se att någon uppvaktar mamma. Det händer saker varje dag och det är nästan så jag blir rädd bara därför... Som tur är så bor han inte i närheten utan det tar en timme att köra och därför ringer han alltid och frågar om det går bra att komma eller föreslår han något vi ska göra. Det gör ju inte ont att bli bjuden på restaurang, bio ...

Först ingenting och sedan får man allt man tänkt sig i romantiska handlingar - men det hjälper inte. Jag är inte kär utan bara utsvulten på närhet, beröring och kärlek. Det är svårt att avstå, så därför gör jag väl inte det..... än.

måndag 16 februari 2009

söndag 15 februari 2009

Hela jag vibrerar

...fast då inte av det kanske första tanken slår dig utan av en jävla ilska och max irritation. Det är länge sedan någon kunde göra mig förbannad (om man bortse Xet och dotra) Jag låter mig aldrig provoceras till ilska eller obehag annars. Det kan bara passera och gå mig förbi MEN denna helgen har jag trillat dit.

Det började med att värsta tänkbara händelse inträffade när jag kom till jobbet, det var magsjuka där och tro fan de behövde folk MEN jag tycker jag kan få reda på detta i förväg för jag har faktiskt ett val och välja VAR jag ska jobba och NÄR. Nej, detta upplyste de mig inte om och om jag nu kommer få detta så kommer den stora tentantan denna veckan gå åt helvete...Grrr.... Jag har inte ätit en munsbit på hela helgen jag jobbat och jag har dränkt mig i tvättsprit och jag har tagit pepparkorn.... Nu har jag affimerat mig fram till att jag är hur pigg som helst och någon magsjuka biter inte på mig - därmed BASTA!

Irritationsmoment 2 var att behöva arbeta med någon som inte uppenbarligen tycker att hon INTE behöver lära sig svenska språket, rätt att hon bott i Sverige i 20 år och gift med en svensk man. Det blev halt klart kommunikationsproblem då jag som redan var skräckslagen i mina våndor skulle tolka vad hon menade när hon försökte prata med mig. Långa meningar var inte frågan om och skulle man inte kunna begära det när man jobbar med människor och som man uppenbarligen behöver prata med...det lät "sitta där" då det borde varit Det är bra om du kan sätta dig där för att.... "du hämta" "du torka" *pusst och stön* "nu jag behöva äta" Hur fel är människan ute att säga "du torka" till mig....ahhhhaaa Jag vände på klacken och gick med orden gör det själv om du tycker det behövs. Nu hör ju till saken att jag alltid är väldigt effektiv när jag jobbar och jag tvättar, skurar, diskar, lagar, fixar, skrattar och pratar....så jag VET att jag gör ett bra jobb och jag föredrar inte att fika och sitta framför att prata med de äldre eller vara igång. Riktigt förbannat otrevlig blev jag och det är inte många gånger jag sätter den sidan till. Sååå jag har varit bitchig, skitförbannad och satans så otrevlig - det är verkligen inte likt mig och jag hoppas inte jag blir det igen på länge. Usch...det är hemskt när man gör saker som man egentligen inte vill eller står för. MEN å andra sidan kan jag tycka att människan borde försöka lära sig bättre svenska. Så nu har jag skrivit av mig det så nu lämnar det min kropp och det har aldrig hänt. (punkt)

Hjärtedagen....mmm det får jag nog ta i ett separat inlägg ;)

lördag 14 februari 2009


Idag är den dag som varje dag skulle vara fyllt av...KÄRLEK

fredag 13 februari 2009

och så ändras det på ett kick....

Är övertygad om tankens kraft, med mig fungerar det oftast och livet har lättat en aning igen och det gäller pengar. Att ha bil när man inte har råd egentligen är inte kul och heller inte att besiktiga den och få lista på saker som bör åtgärdas inom två veckor - annars körförbud. Nu helt oväntat men som jag började tänka på i går kväll kom lösningen och det är konstigt - tankens kraft är otroligt stark. Nu ska jag bara fixa en sak till och så är jag över ytan igen... och nu undrar jag även var du är?

I don´t feel good...


torsdag 12 februari 2009

Ett steg framåt

Dotter ringde och ville nu prata med sin mamma. Jag har väntat i nästan en månad på att hon skulle höra av sig om detta och äntligen kom det. Vi satte oss vid köksbordet och hon visste inte riktigt hur hon skulle börja, så jag föreslog att vi skulle skriva 10 positiva och 10 negativa saker om varandra och sedan diskutera utifrån detta. Hon tyckte det var OK och samtalet gick bra. Det blev många saker som ventilerades och här är hennes lista om mig....och vad jag ska tänka på och ändra mig...

Positiva saker:
  1. Lagar god mat
  2. Gör saker med oss fast hon egentligen inte har råd.
  3. Tänker på allas bästa. (fast det blir fel ibland)
  4. Diskar nästan alltid.
  5. Ställer alltid upp.
  6. Är nästan alltid hemma.
  7. Kan många saker.
  8. Snäll (ibland)
  9. Är duktig som studerar.
  10. Tycker det är roligt när man kommer hem.


Negativa saker:
  1. Skriker (då oftast för ingenting)
  2. Oförstående
  3. Överbeskyddande
  4. Fattig på pengar
  5. Använder svordommar
  6. Har kort stubin
  7. Tråkig att prata med - ibland
  8. Gillar inte de saker jag gör
  9. Hypokondriker (endast maginfluensa)

Att bo i en liten stad...

... kan ha många fördelar, men också nackdelar. Vad är det som stör mitt sinne just nu? Jo, fick höra att det "skvallras" har inte hört ordet på länge och har inte ens tänkt att det förekommer MEN uppenbarligen är det så eftersom jag fick höra det att det "skvallras" om mig och "någon". Nästan skrattretande att bara höra det. Vad som skvallras om förtäljer inte historien utan jag fick endst reda på ATT det skvallras. Första tanken när man hör ordet skvallra går till tjejer som skvallrar, men i detta fallet är det snarare män som tydligen sitter och för skvaller på café... (hur manligt är det på en skala?) Eftersom jag nu inte fick reda på vad det skvallras om så retar det mig ännu mer eftersom jag är obotligt nyfiken och det skulle vara så roligt att just få höra vad "kärringarna" som i detta fallet är män, kommit fram till? Inte mycket tror jag...

onsdag 11 februari 2009

Demens


Tre damer satt utanför äldreboendet på en bänk, när en äldre man gick förbi dem.

En av damerna sa: Vi slår vad om att vi kan gissa din ålder.

Mannen: Det finns inte en chans att ni kan det era gamla fjollor, log mannen.

En av damerna: Självklart kan vi det, bara du drar ner byxorna och kalsonerna, så ska vi tala om för dig vilken ålder du har.

Mannen: Drog ner byxorna lite generat, men ville bevisa att de hade fel.

Damerna bad honom först gå och sedan hoppa lite och därefter tjöt de av skratt och meddelade att han var 87 år.

Mannen stod förvånat med byxorna nere vid fotknölarna och med skrattande damer framför sig - hur kunde ni gissa det?

Damerna skrattade och meddelade i kör "vi var ju på ditt födelsedagskalas igår"

tisdag 10 februari 2009

måndag 9 februari 2009

Förvirrat tillstånd

Det där med fräcka veckan blev ju inte så bra för min del. Hade inte tid och har nog mest varit förvirrad av allt som händer runt mig. Så roligt, så lite tid, så okontrollerat, så jobbigt och så vansinnigt skönt. Det sistnämda har tjuvat all uppmärksamhet.

Skolan går bra men med minsta möjliga insats från min sida, har heller inte jobbat så mycket som jag borde. Har däremot varit social och träffat mina vänner. Bilen ballade ur totalt och jag var tvungen att lämna den på verkstad och där rök månadens matpengar. Har nu lagt upp massa annonser så jag hoppas att jag får in lite pengar. Jag har också träffat min dejt och det är väl här som jag är mest frustrerad.

Vad vill jag ha? Han är snäll, rolig, omtänksam, ger mig full uppmärksamhet och jag har varit där två helger i rad och han fixar och donar allt för att behaga mig. Han hämtar och levererar mig till dörren, när jag vill (ca 16 mil). Är jag nöjd? Nej. Hur kan det komma sig? Är jag bara ute efter det ouppnårliga? Han tillfredställer mig (halleluleja moment), han lagar frukost, middag, han är rolig, han har ett fint hem det är ingenting jag är missnöjd med, men ändå är jag inte nöjd.... Jag är nog den mest lustiga, otacksamma kvinnan. Det måste sitta något på tvären hos mig, men vad? Varför pirrar det inte...varför längtar jag inte (mer än efter njutning)....varför kan mina tankar flyga...varför? Jag för krig mot mig själv just nu och måste ge honom mer tid eller rättare sagt mig själv, mer tid för att försöka förstå mig på mig själv. Varför vill jag inte bli älskad när jag blir det av någon så hjärtligt? Jag skäms över mig själv över att jag inte är nöjd, över att jag spelar med, över att jag låter mig behagas, låter mig bara finnas och han gör allt och där kan jag sitta med tankar på tvären medans hans kyssar och ord landar på mig...