Förvirrat tillstånd

Det där med fräcka veckan blev ju inte så bra för min del. Hade inte tid och har nog mest varit förvirrad av allt som händer runt mig. Så roligt, så lite tid, så okontrollerat, så jobbigt och så vansinnigt skönt. Det sistnämda har tjuvat all uppmärksamhet.

Skolan går bra men med minsta möjliga insats från min sida, har heller inte jobbat så mycket som jag borde. Har däremot varit social och träffat mina vänner. Bilen ballade ur totalt och jag var tvungen att lämna den på verkstad och där rök månadens matpengar. Har nu lagt upp massa annonser så jag hoppas att jag får in lite pengar. Jag har också träffat min dejt och det är väl här som jag är mest frustrerad.

Vad vill jag ha? Han är snäll, rolig, omtänksam, ger mig full uppmärksamhet och jag har varit där två helger i rad och han fixar och donar allt för att behaga mig. Han hämtar och levererar mig till dörren, när jag vill (ca 16 mil). Är jag nöjd? Nej. Hur kan det komma sig? Är jag bara ute efter det ouppnårliga? Han tillfredställer mig (halleluleja moment), han lagar frukost, middag, han är rolig, han har ett fint hem det är ingenting jag är missnöjd med, men ändå är jag inte nöjd.... Jag är nog den mest lustiga, otacksamma kvinnan. Det måste sitta något på tvären hos mig, men vad? Varför pirrar det inte...varför längtar jag inte (mer än efter njutning)....varför kan mina tankar flyga...varför? Jag för krig mot mig själv just nu och måste ge honom mer tid eller rättare sagt mig själv, mer tid för att försöka förstå mig på mig själv. Varför vill jag inte bli älskad när jag blir det av någon så hjärtligt? Jag skäms över mig själv över att jag inte är nöjd, över att jag spelar med, över att jag låter mig behagas, låter mig bara finnas och han gör allt och där kan jag sitta med tankar på tvären medans hans kyssar och ord landar på mig...