Jag känner mig ensam

Inte någon är hemma och de kommer inte heller. Det är konstigt att man kan sakna dem bara när de är borta en dag? Kanske för att jag inte har någon att krama lite för jag blev lite deppig när jag råkade på TVprogrammet där det var några som varit gifta i 20 år som skulle få på sig brölloppskläderna igen efter en månads hård träning.... Jag blev fast där i soffan och tankarna var många. Men det som var fint var mannen som var så otroligt fin när han såg sin fru efter en månads frånvaro. Han visste inte hur han skulle säga det tillräckligt "hur mycket han älskade henne". Det var då, tårarna kom på mig. Det är verkligen underbart där så mycket kärlek finns och jag behöver väl inte säga att jag skulle vilja ha just sådan kärlek... Att få höra och säga hur mycket man älskar varandra *suck* och så har jag inte ens mina barn här som jag bruka få ösa lite kärlek över.... Jag känner mig ensam, så är det.

Men i morgon är en ny dag och min älskade vän kommer från huvudstaden och det ska bli så roligt. Lite oroligt med vädret bara när hon ska flyga men jag hoppas det drar förbi tills i morgon. Ska titta på vädret sedan...

Idag har jag varit och uträttat massor med saker som blivit efter och det var ganska kul. Var även och köpte lite som jag redan ångrar. Har nu provat och målat naglarna och jag trivs inte med röda kan jag säga *s* Kanske jag vänjer mig, men jag tycker det ser ganska äckligt ut... skulle nog valt svart istället. Men det är väl så att man ska se lite äcklig ut och det kan jag ju stå för i morgon.

Fick klartecken idag om att jag ska börja läsa, så det får bli så. Det är väl aldrig fel att få lite kunskapd.... Får hoppas att pengarna räcker annars får det bli en ny tid med urdålig ekonomi och det kanske kan vara ok för en kortare period om jag nu kan få lite mer lön sedan...

Jaha, nu borde jag ha städat, diskat och allt det där jag skulle gjort ikväll men det är som vanligt att jag far runt som ett jehu (fantstiskt ord) i morgon...

Soppkram!