När vinden vänder

Bor man i en stad som Karlskrona så vet man aldrig var vinden kommer ifrån. Har du varit här så vet du kanske att man har motvind på alla håll om man går runt ett kvarter och det är sanning. Ett jävla blåshål och ikväll är det bara för jävligt man känner sig nästan urblåst bara man gått över staun. Sakerna på balkongen skramlar som värsta plåtverkstan.

Men de två veckorna som varit har varit helt underbara och det med ett väder som man gillar. Bästa vännen och jag har suttit på balkongen inpå småtimmarna och på dagarna har vi bara gottat oss i solen, fast då jag mest under något träd mer i skuggan för jag är ingen solpressare mer än när jag precis tagit mig ett svalkande dopp och det har blivit ganska många.

Nu har vädret vänt, vännen är i huvudstaden, arga mail från skolan låg och väntade och jag tog nog rekord i snabbkurs för jag lämnade in 5 veckors inlämning på två dagar och fick VG på köpet. Jag är så jävla trött på att läsa så jag nästan spyr och jag hade t o m tankar om att ge upp då jag inte orkat öppna en bok. Nu är jag nästan färdig så jag inser att jag får hålla i men jag kommer inte läsa en rad till när jag är färdig. Tänk vad sjukt att utbilda/läsa något som man egentligen inte vill. Kunskap är ju aldrig fel MEN det är så ointressant så jag får spader.

Jag är hypnotiserad också. Funkar utmärkt och väldigt konstig upplevelse. Om det ger resultat på mig får vi se men jag kan ju säga att det är jävligt svårt att snusa eftersom jag har inriktat mig på tre saker och tog med snusningen också....fast jag aldrig har försökt sluta och egentligen inte vill det heller....eller det är väl bra om jag slutar....hmmm

Det har hänt så mycket i mitt liv så jag har svårt att bena ut det. Det får nog komma efter hand. Jag tror jag ska öppna en ny blogg men jag har svårt att komma på något nytt namn. Det är så att i denna bloggen är jag inte helt anonym och det stör mig när jag ska skriva, det stör mig mycket kan jag säga.

I morgon ska vi packa ihop oss och tillbringa någon vecka i skärgården ihop med släktingar. Det ska bli både skönt och trevligt men vädret drar ner förväntningarna. Sedan väntar fyra veckors jobb för mig och då är vi i halva augusti.... Jag låter nog bara denna sommaren passera känns det som. Den första september ska jag öppna mitt företag igen och jag har redan projekt på gång och sedan ska jag säga farväl till Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Jag hoppas att jag aldrig behöver ha mer med dem att göra. Just nu har jag gjort upp avbetalning på tre krav som jag övererklagande hos FK det som gör att jag kan leva med deras beslut är att de själva får betala det jag ska betala in - men det förstår de ju inte ... Om någon skulle hacka sig in eller släppa en bomp i deras serverhall så skulle jag le...bara le...och inget annat.

Om någon skulle göra en vododocka av mitt X och hänga honom i några lämpliga delar vore heller ingen förlust. Jag avskyr honom av hela mitt hjärta. Numera bor min dotter i hans tvårummare och det var ju för att få en engagerad, nära pappa hon flyttade dit med mitt medgivande. Vad händer? Han flyttar ut. Nu bor hon alltså själv i hans äckliga lägenhet och han har flyttat ut och jag kan inte med några medel få dotra att flytta hem igen och han beter sig bara som en idiot och jag får så korkade svar att det helt inte går att föra ett samtal. Jag kan inte göra något åt det mer än att anmäla det till socialen och det vill jag inte för att dotter och jag inte ska få sämre kommunikation. Jag har fråntagits all kontroll och att vara mamma till mitt barn - punkt. Det enda jag gör är att hoppas att det ska få en annan vändning och jag är glad över den kontakt vi har rätt att det inte är bra. Hon har full kontroll över allt och mår fint med att bo själv rätt att det är utanför stan och i hans skit.

Nu blev allt negativt....men så känner jag mig inte men det är nog de sakerna som jag skulle kunna älta mest...för jag har ingen lösning.

Jag mår bra och det enda jag vill är att jag ska ignom två månader till och jag bryr mig inte om det är höst dit jag längtar....