Ständig kamp

Ja ibland känns det ju faktiskt så att det bara är en ständig jävla kamp om att överleva. Idag var jag hos doktorn. Det har tagit mig mod och energi för att verkligen ringa och komma dit. Jag tror inte jag har klagat på vården förut men man vet ju aldrig. Någon gång har jag säkert varit missnöjd och idag är verkligen en sådan dag som t o m fick mig till att bestämma "att nu ska jag hem och gråta".

Det räckte med två meningar från doktorn så visste jag att jag var där i onödan. En idot till doktor. Eftersom jag läst om vården så är det ju vissa saker som är grundläggande vid varje besök och han varken kände eller gjorde något av detta. Han tyckte att jag skulle genomgå röntgen för ev förslitningsskador och jag var där för att det snurrar i huvudet ibland. Man kan ju inte säga emot men jag ifrågasatte iaf om han inte skulle ta blodtrycket... *suck*

Det enda jag sedan tänkte var att jag får beställa ny tid hos min egen läkare. Jag fick medicin för högt blodtryck och det var viktigt att jag började med en gång. OK. Jag själv tror ju att det berodde på mitt eviga hostande och den ej ihärdiga förkylningen. Sagt och gjort mot Apoteket. Men nu hade jag ju inga pengar till medicin. Ringde och frågade eftersom jag hört att man kan få hämta medicin och sedan få faktura - det gick bra. Så står jag där och det är mycket folk på apoteket och hon ber mig fylla i uppgifterna. Sedan hör jag henne (svenska med polsk brytning) när jag sitter där och fyller i mina adressuppgifter högt "näää du detta går inte - du är inte kreditvärdig! *stor suck* Jag tittar på henne och kan tänka mig allas öron som står runt mig. Får skärpa mig och så frågar jag vad medicinen kostar? Som tur var så kostade den inte så mycket så jag bad och få medicinen och gick och betalade den. Det var länge sedan jag kände förnedringen men har kom den som på posten. Det var gång två jag kände "nu ska jag hem och gråta"

Då är frågan. Nu har ju jag inga skulder och det är över ett år sedan jag blev skuldfri men jag vet ju att det hänger kvar i tre år. Men min tanke var att kan jag få faktura på läkarbesök så gäller väl samma humana teori med medicin. Alla bör väl kunna hämta ut medicin rätt att man är pank. Nä. Så, för vem är denna tjänst till för. De som har pengar och inga anmärkningar. De behöver ju knappast använda sig av det. Vilka är det som inte kan betala sin medicin? Det måste väl ändå vara de som är utan pengar.... Mycket märkligt.

När jag kom hem så gjorde jag det. Tyckte synd om mig själv för det dåliga läkarbesöket och att blivit förnedrad på apoteket. Härligt var det att få läppa ut och det rensade även förkylningen.

Nu har jag än en gång fått fixa, trixa och jag kunde t o m köpa lite mat. Jag är så trött på mig själv och min situation att jag nästan inte står ut. Tenta i morgon och jag ska plöja en hel bok ikväll eller jag bör ha läst den iaf. Jag ska även göra ett litet jobb som faktiskt ger inkomst.

Läste att skattepengarna kommer den 4e eller 5e så det är ju bara en eller två dagar att vänta...sedan får vi se hur länge de räcker....

Soppan som är ur gängorna totalt idag!